Vanligtvis startade vi redan tidigt på morgonen då vi hade en roudtrip dag, men idag ville vi njuta av vad Heydalur hade att erbjuda ett litet tag till.
Vi hade planerat att starta dagen med en kayakeringsfärd till en sälkoloni i närheten, men tyvärr visade det sig att det blåste för mycket idag. Vi blev istället tipsade om att det kunde vara en bra dag att bekanta sig närmare med Islandshästarna.
Filip var inte riktigt säker på om han hade ridit tidigare, och definitivt inte ute på fält. Så vi tog en ganska hardcore start på Filips ridkarriär och fick både korsa floder och rida på i havet vid en vulkanisk strand. Filips häst hette Mozart och han var en duktig häst som glatt följde ledhästen, Sultan. Sissi fick rida en häst som hette Elvis som var en hejdundrare på att tölta.
Vi måste passa på att berömma hotel Heydalur, som var vårt favorit hotell på Island. Om ni besöker Island så föreslår vi att ni tar en tur ut till Västfjordarna och sover över på hotel Heydalur, eller åtminstone stannar för ett mål mat. Deras mat var helt fantastisk, deras islandshästar snälla, personalen hjälpsam och de kunde erbjuda två varma källor och en fjällräv. Vad mera kan man önska sig?
När allting var packat och klart för avfärd så tog vi farväl av Kånken. Kånken hade visat ett stort intresse för fingervantar, och idag var de extra bra eftersom de var helt hästiga.
Som tur fick Sissi tillbaka vanten av Kånken innan vi åkte iväg, för färden tillbaka till Reykjavik tog oss över kalla berg med snö och is och vackra vyer.
På vägen till Reykjavik fanns det ett ställe där en sälkoloni ofta höll till, enligt vår guidebok. Det var en av orsakerna att vi valde att köra den “lite” längre vägen till Reykjavik. Vi blev inte besvikna utan fick se mera sälar än vi någonsin kunde hoppas på.
Vi besökte Dynjandi, en serie vattenfall på vägen till Reykjavik. Vi visste att det här kanske var de sista vattenfallen vi skulle besöka på vår resa, men de var också ett av de vackraste.
Medan Sissi spontanskuttade omkring på en åker passade Filip på att ta den obligatoriska selfien.
Vi hade egentligen planerat att åka ut lite längre i spetsen av Västfjordarna, men tyvärr började det vara ganska sent på kvällen och vi hade ännu bara hunnit halvvägs på vår färd. Så vi bestämde oss för att spara de fina fågelklipporna och de ultracoola Geocacharna till vårt nästa Islandsbesök. Det finns så mycket kvar att se, så det är ju nästan obligatoriskt att komma på ett varv till.
Vi anlände till Reykjavik, trötta men mycket nöjda.