Tidigt på tisdagmorgon åkte vi iväg mot Helsingfors-Vanda flygfält, som tur nog ligger mycket nära Gula huset (hem).
Vi hade inte riktigt återhämtat oss från den fina festen och Filip hade dessutom packat största delen av natten. Men då vi kom fram till flygfältet kunde vi dra en lättnadens suck.
Passen var med, tandborstarna likaså, nu var det bara att njuta. Vi började njutandet med en skumppafrukost på flygfältet.
Under flygresan till Keflavik, Island hade vi äntligen tid att bekanta oss med vårt resemål med hjälp av de fina resehandböckerna vi fått. Det är sällan man ger sig av på en resa riktigt så här oförberedd, oftast brukar man ju hinna ha resefeber ett tag innan, men den här gången låg fokuset på helt andra saker ända fram till avfärden.
Vår plan var att ta hand om allt det där turistiga under den första dagen (Geysir, Gullfoss och Blue lagoon) så att vi skulle få ett humm om vad vi hade gett oss in på. Då vi anlände till Blue lagoon märkte vi dock att alla andra turister hunnit innan oss, det var fullbokat fram till sena kvällen. Vi ville inte använda vår första resedag till att köa vid lagunen.
Vi begav oss ut på äventyr med vår nyhyrda bil.
Sissi hade blivit utmanad av sina elever att föra små Finlandsflaggor till Geocachar runt om i världen, så vi passade på att börja med det direkt.
Förutom att vi via Geocachandet hittade lite mindre kända vattenfall så besökte vi förståss Islands kanske mest berömda, Gullfoss. Kolla in videon här, så får ni veta vad som imponerade Filip allra mest 🙂
Jag vet inte om ni har märkt det här, men Filip är den okrönta Selfiekungen. Bara man ger honom en kamera och lite tid så har han magiskt tagit en massa bilder på sig själv (“för ingen annan gör ju det”). På bilden nedan kan det hända att hans fru lite driver med honom…
Det allra bästa med vår sena start på dagen var att vi fick ha alla de fina sevärdheterna nästan helt för oss själva. Förutom Geysir, jag tror att man kunde besöka Geysir mitt på natten och ändå hitta turister där. Men fint var det i alla fall.
Det blev en sen kväll, vi kom “hem” till vår fina lägenhet just utanför Reykjavik först vid midnatt. Men Filip orkade köra bra i alla fall, för vi hade så intressanta audioböcker att lyssna på och Sissi fnittrade allt mera ju senare det blev.